Kaffekokarkokboken

I fredags var jag och Dan ute och härjade. Duego (Dans nya jobb) hade inflyttningsfest och efter den fortsatte festen på Avenyn. Jag gissar på att klockan var runt fyra när vi började dansa hemåt och mellan Avenyn och andra lång, där vi bor, finns ju Hagaparken. När vi gick där genom såg vi att ett gäng stod och kelade med en orange katt lite längre fram. Sen gick dom och katten stod kvar ensam. Orangea katten såg att vi kom mot den och mötte oss. Katten var tokkelig och jag satte mig ner på marken och gosade loss. Vi konstaterade att det måste vara en bortsprungen katt. Han var kelig som tusan, sprang runt mitt inne i stan och var ganska mager. Så vi tog hem honom! Hela vägen hem spann han i min famn.

Väl hemma kastade han sig över matskålen vi ställde fram. Eller iof vid den tiden trodde vi att han var en hon. Det såg ju ut som om det var en mutta han hade. En bullig mutta men ändå en mutta. Vi märkte först på lördagen att det var en kastrerad hane. Iaf! Vi fotograferade honom och la ut hans bild på några kattsajter innan det var dags att sova. Morgonen efter ringde jag till polisen för att berätta att vi hittat en katt. De var inte ett dugg intresserade av katten och verkade tycka jag var jobbig som ringde. Jag berättade om Mats Katt (som vi kallade honom) och deras reaktion var "Jaja, vi hör av oss om det dyker upp något. Ring Djurens Vänner." typ. När de slängt på luren kom jag på att de varken frågat efter mitt namn eller telefonnummer.

Eftersom vi gissade på att Mats antagligen inte hade någon husse eller matte längre tänkte vi att vi måste hitta ett nytt hem till honom. Några dagar kan han ju så klart bo hos oss men inte för alltid tyvärr. Började ringa runt till katthem, frågade kompisar, skrev annons i GP, startade Facebookevent och så ringde vi Djurens Vänner... En snubbe svarade och han sa att han tyvärr inte kunde ta emot fler katter nu. Men att jag skulle höra av mig om vi inte hittade något annat. Därefter ringde jag ytterligare ett katthem (som också var fullt). De sa "vad du än gör så lämna honom inte till Djurens vänner. Där gasar de honom.". WHAT? Gasar? Detta kan ju inte stämma. Dock varnade flera katthem mig för detta när jag pratade med dom. Googlade och hittade en hel del artiklar om just detta. SJUKT.

Jävla tur Mats inte hamnade där. Dock hade vi frågat ordentligt bland våra egna vänner innan vi lämnat över honom till ett katthem. Han var så gooooooooooo, tror flera hade velat ta hand om honom.

På lördagkvällen skulle jag lägga ut en annons på Blocket. Satte mig vid datorn, öppnade Blocket, sökte på Katt i Göteborg och bläddrade bak flera sidor. Och plötsligt dök han upp där! Mats Katt!

Vi ringde direkt till ägaren som så klart blev skitglad. Han berättade att Fansen (som han heter på riktigt) varit borta sedan den 2 juni. Tydligen hade han gått runt i området och sedan in och lagt sig för att chilla i en husvagn uppe i Kopparberg (35 mil från Göteborg) där han bor. Ägaren till husvagnen hade sedan haft ärende i Göteborg och kört ner med husvagnen hit. I Haga hade han märkt att det var en orange katt inne i vagnen och i samma veva hade katten rymt. Fansens husse hade därefter ringt till polisen här i Göteborg för att berätta om vad som inträffat och anmält katten försvunnen. ÖÖööh, vilken hjälp polisen var till där va?

I söndags satte jag, Dan och Fansen oss i Hjulius (pickuppen alltså) och körde hela vägen till Kopparberg och tillbaka. Så nu är han hemma med sin husse, matte och minimatte (och micromatte/husse som ligger i mattes mage). Han var så lugn och gullig under hela resan när han låg och spann där i kattväskan. Förutom när han kaskadspydde. Har aldrig sett en katt spy så mycket i hela mitt liv.

Och som om vår karma inte redan fått sig ett rejält uppschwing fick vi dessutom, med Hjulius hjälp, bogsera upp en idiot som kört i diket. En himla tur att diket var i vägen annars hade han förmodligen plöjt ner Dan som stod och tankade. Märkvärdig incident det där.


Gulliga, gulliga, gulle-Fansen!

Det där, min vän, var Fansenhistorian i korta drag. Är glad över att vi fick lära känna Fansen lite och hjälpa honom hitta hem. Gucci och Iggy (särskilt den sistnämnda) var inte ett dugg glada över att lära känna Fansen. De tyckte gott han kunde lämnas av hos Djurens Vänner.


Foto: Dan Sörensen.